Jag sitter i solen och reflekterar över det första halvåret 2023. Många möten, samtal och reflektioner har etsat sig fast i mig och ett av dem vill jag dela med mig av till er inför sommaren.
Vi samtalade om uppväxtvillkoren för dagens barn och om varför många unga mår dåligt i dagens Sverige. Pedagogen jag samtalade med refererade till en text hon läst om att barn idag inte behövs på samma vis som förr. ”Då hade barnen potatislov ifrån skolan när det var dags att ta upp potatisen och man tog med sig en famn ved in när man ändå var ute. Vad behövs barn till idag – ingenting.” Sedan vårt samtal har jag burit det med mig i alla mina möten med barn. Det har gjort att jag lagt märke till deras tjänstvillighet och önskan om att delta i det som pågår på riktigt. Vid förskolekonferensen på Guldgruvan i Töreboda i maj knöt Linda Linder an till detsamma i sin föreläsning när hon berättade om en grupp treåringar som med stor vilja och glädje hjälpte pedagogen att få fram vattenslangen på förskolegården – tillsammans. Det är där lärande pågår på riktigt, när relationer skapas. Ändå förminskas ”situationer” som dessa just till ”situationer”; rutiner och mellanrum som inte räknas i den planerade, systematiserade och kartlagda undervisningens tidsålder.
Pragmatikern i mig började såklart göra skillnad i mina möten direkt då dessa tankar tagit fart. När vår brygga skulle läggas i vattnet såg sig vårt treåriga barnbarn Harry sig som den självklara huvudpersonen i själva genomförandet. Hans pappa och farfar gick in för det med samma inställning om sig själva. ”Ge honom en uppgift – låt honom hjälpa till!”, hann jag ropa till dem innan de gick ner till platsen där uppgiften skulle utföras. När jag kom ikapp dem hör jag hur de ber Harry hjälpa dem genom att hålla, bära, lyfta, dra och allt annat man kan tänka sig behöver göras när man ska sjösätta en brygga. Det var så fint att höra hur snabbt de förstod och ännu finare att se hur Harry tog sina uppgifter att hjälpa till på allvar. Det var självklart för honom.
Kanske har du möjlighet att be något barn hjälpa till med något som är på riktigt. Kanske redan i sommar.
/Martina L
